Dagar som denna vill jag bara sova bort. Kan inte ens få bort tankarna genom att sysselsätta mig med att möblera om. Vad är felet med mig?

De sjuka är ju att jag tror ju att det är ömsesidigt. Men som alltid är jag för feg. Hade en chans men kan ha sumpat den. Skulle iof inte bli förvånad.

Vill juh vara där nu. Men de går inte riktigt till så.. Men kanske träffas en annan dag istället. Hoppas bara att hon vill de.

Har såå fruktansvärt ont i magen fast på ett bra sätt tror jag?! Saknad!? Hungrig?!